Camilla Läckberg – framgångens dubbelhet

Camilla Läckberg är en av Sveriges mest framgångsrika författare – internationellt översatt, storsäljande och med en förmåga att nå läsare långt utanför den traditionella deckarpubliken. Men hennes framgångar har ofta följts av en sorts misstänksamhet, en kritik som ibland sagt mer om litteraturklimatet än om hennes böcker.

En återkommande invändning är att Läckberg skriver ”enkelt”, att hennes språk inte är tillräckligt litterärt och att hennes romaner följer en välbekant formel. Men detta är en kritik som nästan alltid drabbar populära författare – från Agatha Christie till Dan Brown. Det tycks finnas en föreställning om att det som är lättläst inte kan vara gott, att hög försäljning per automatik misstänkliggör författarskapet. I en kulturvärld där kvalitet ibland kopplas till svårighetsgrad blir kommersiella framgångar paradoxalt nog ett problem.

En annan kritik har gällt hennes synlighet. Läckberg är inte en författare som gömmer sig. Hon använder sociala medier med skicklighet, skriver om sitt liv, sin vardag och sina projekt, och framstår som både affärskvinna och berättare. För vissa har detta utmanat bilden av hur en ”seriös” författare bör bete sig. Men det säger något om vår tids kulturideal: en författare får gärna vara briljant, men inte för självsäker; gärna framgångsrik, men inte för medveten om sin framgång.

Samtidigt finns det också en konstruktiv dimension i kritiken. Vissa menar att deckargenren riskerar att förflackas när den industrialiseras, att produktionshastighet kan gå ut över fördjupningen. Den diskussionen är relevant, men gäller fler än Läckberg – den handlar om branschens struktur, läsarnas förväntningar och den globala marknaden för underhållningslitteratur.

Till syvende och sist rymmer kritiken mot Camilla Läckberg något djupt mänskligt: vi har ett kluvet förhållande till framgång. Läckberg råkar vara en av dem som lyckats så tydligt, att hon blir en spegel för våra egna föreställningar om konst, kvalitet och popularitet. Kanske är det därför hennes namn väcker debatt – hennes framgångar är svåra att ignorera.