Jan Stolpe – översättaren som gav antiken en ny svensk röst

Jan Stolpe (f. 1940) är en av Sveriges mest betydelsefulla översättare vars arbete gjort det möjligt för generationer av läsare att möta antikens och filosofins största texter med en klarhet och närvaro som känns förvånansvärt moderna. Hans översättningar är inte bara språkhandlingar; de är kulturhandlingar.

Stolpe är kanske mest känd för sina nyöversättningar av Platon, där han gav filosofens dialoger ett svenskt språk som både är direkt, vardagsnära och samtidigt respektfullt inför originalens komplexa resonemang. Det är en svår balansgång, och just därför betraktas Stolpes arbete som banbrytande. Han gjorde Platon läsbar utan att förenkla, dvs begriplig utan att göra våld på idéerna.

Men Stolpes gärning sträcker sig långt bortom Platon. Han har översatt Aristoteles, Euripides, Cicero, och flera centrala texter inom europeisk idéhistoria. Han har även översatt modern litteratur. Det gör honom till en av de översättare som spänner över flest epoker – från antiken till 1900-talet.

Det som kännetecknar hans översättningar är precision, rytm och en djup respekt för både författaren och läsaren. Stolpe försöker inte göra texten ”sin”; han försöker låta originalet klinga med full kraft på svenska. Det är därför hans översättningar ofta upplevs som ”genomskinliga”, med andra ord, man märker språket men man märker inte översättaren.

Jan Stolpe studerade grekiska först på gymnasiet, sedan i många år på universitet och blev fil.lic. i ämnet. Detta ledde så småningom till att han 2006 tilldelades Svenska Akademiens översättarpris, och han har även fått motta bland annat Svenska Förläggareföreningens Hederspris (2019) för sin omistliga gärning. Idag betraktas han som en av Sveriges främsta brobyggare mellan epoker.

Jan Stolpe visar att översättning är en konstform där varje ord blir en bro mellan världar, och där språket är den verkliga tidsmaskinen.